Paula

(Nikon FM, kodak gold 200)

Jag måste tyvärr erkänna att jag inte gick upp när klockan ringde i morse. Istället fortsatte jag att sova tills klockan blev halv elva. Sände ett sms till min bok-kille (en kille i klassen över mig som låter mig köpa hans gamla kurslitteratur), allt för att komma undan så billigt som möjligt. Mötte upp honom utanför statsbiblioteket klockan halv tolv och blev några böcker rikare. Efter det fotograferade jag några höstlöv och begav mig sedan till "Götekarlssons foto" för att lämna in filmrullen.

Nu, ungefär fem timmar senare har jag läst 25 sidor ur en bok som jag tror har något slags sömnmedel inkletat i sidorna. Snark. Jag har också scannat in filmen jag lämnade in tidigare idag och blivit besviken på mig själv. Bilden ovanför är den enda ni får se. I helgen ska jag fota mycket mer. Jag lovar.

För en gång skull gick jag upp direkt när väckarklockan ringde. 06:00 var den. Jag var så trött att jag nästan somnade i duschen. Det sägs att en dusch på morgonen har uppiggande effekt för morgontrötta människor. Antingen är jag ingen människa eller så fungerar det bara på lyckligt lottade. Hur som helst så fortsatte min morgon med en varm kopp te och ett alldeles för hårdkokt ägg. Svarta fåglar hade invarderat taken utanför köksfönstret, jag tror det var kråkor. Det är ganska mysigt att gå upp tidigt och vara extremt morgontrött. Speciellt när ljuset är alldeles blått och hundratals fåglar flyger omkring och pratar med varandra på andra sidan glaset. Det var helt klart värt besväret och jag tänker absolut göra om det i morgon. Nu får jag bara hoppas att jag känner ungefär likadant när klockan väcker mig om några timmar. GodnattPuss!

Vita bumullstussar som fridfullt faller från himlen och ner på marken. Lägger sig som ett varmt täcke över städerna och landsbyggden. Det är dags för träden och gräset att vila i några månader. Jag vill att vintern ska komma nu. Bilden är tagen förra året.

Jag har gjort en budget idag. Om jag ska ha råd att leva så måste den följas till punkt och pricka. Jag är kanske den sämsta i världen på att följa budget's. Tro mig, jag har gjort minst femtio budget's i mina dagar och alla har gått åt pipsvängen. Men nu måste jag ta mig i kragen och fixa det här, annars kommer detta sluta i kaos och jag vill ju inte sluta upp i lyxfällan. Okej, riktigt så farligt är det nog inte, men bäst att se upp innan det är försent. Får inte köpa onödiga saker, får inte.

(Nikon FM)

Himlen var klarblå och solen bländade våra ögon. Vi åt frukost på IKEA innan vi besökte coop för att köpa vit målarfärg. Det var Lördag. Väggen var nattsvart från början och snövit i slutet. Någon gång under målar-tiden blev vi farligt hungriga, för att slippa döda varann (för det vore ju tragiskt, eftersom jag egentligen tycker ganska mycket om Henrik, i vanliga fall) begav vi oss ut bland höstlöven igen. Denna gången på jakt efter lunch. Vi hittade en restaurang nära min gamla gymnasieskola och jag saknade den gamla goda tiden för en stund. Då allt var så, så underbart och samtidigt så otroligt hemskt. Jag var så lycklig och så olycklig och allt var så fint. Ja, alla vet ju hur det är att vara tonåring (förutom tolvåringar och mindre förstås, det finns säkert folk som glömt också, eller förträngt, nog om det).

Morgonen därpå var världen täckt av frost och det var dags för mig att åka tillbaka till Halmstad igen.

(Diana+, fujicolor superia 100)
Pastavagn till lunch. Föreläsning till klockan tre. Juice och färgglada pennor. Grönt gräs och bruna höstlöv. Suddigt fika på Göteborgs centralstation.

Allt genom sökaren på min turkosa Diana+. Än så länge har jag inte gått en meter utan en kamera till hands. Mest bilder har jag tagit med FM:an dock. Ska framkalla några rullar i morgon har jag tänkt.

Tvätta gör jag ungefär en gång varannan vecka. Laga mat gör jag nästan varje dag, förutom vissa dagar, då jag och några klasskompisar äter pastavagn eller kårenmat. Ibland köper jag sånna där små frukter med orange färg och löv runt. Physalis kallas de.

Men nu ska jag på födelsedagsfest! Ses!

(Nikon FM, kodak gold 200)

För några veckor sedan var jag på maskerad. Maskerader är något av det bästa jag vet.

Nu gör jag allt, förutom just det jag borde göra.

Vad jag borde göra:
- skriva textreflektion.
- läsa tråkig kurslitteratur

Vad jag gör:
- bloggar
- laddar upp konstiga bilder på fina leopardhästar
- läser andras bloggar
- funderar över teckningar jag ska rita
- fotograferar onödigheter med dianan
- dricker apelsinjuice
- lyssnar på coldplay och annat fint
- funderar på att ta en höstpromenad med kameran

Från och med i morgon ska jag ta med mig minst en utav mina anaolga kameror vart jag än går, i minst en månad framöver. Vad tror ni om det? Jag funderar just över vilken som får följa med på äventyr i morgon. Det var länge sedan jag fotograferade med min Diana+, dessutom har jag en 120 film liggandes i kylen. Diana+ it is!

Om allt går enligt planerna så kommer (jag bli en aning fattigare) det att dyka upp fler nya bilder här inom kort.

Jag gick på en fotoskola i Mullsjö för två år sedan, där hade vi veckor då kameran skulle vara med oss överallt, helst fick vi inte synas utan kameran. Det var därifrån jag fick idén.
/Paula

(Nikon FM, Kodak gold 200)

Jag har fått punka på bakhjulet. Vilket betyder att jag måste gå till skolan på obestämd tid. Det kom ganska lägligt dock, eftersom de ska renovera hissen här i huset under två veckors tid. Det hade varit lagom jobbigt att behöva bära cykeln ner för alla trappor varje dag.

Jag var måttligt sur igår. Men det kanske blir fint att gå trots allt. Nu när hösten är här och det ligger krispiga löv överallt. Det finns inget bättre än ljudet av löv som krossas under fötterna.
/Paula

(Polaroid 355, film 669)

Det här är sista gången jag börjar om från början. Mitt något för tidiga nyårslöfte. Inte för att jag någonsin har hållt ett nyårslöfte, men den här gången är annorlunda.

Detta är min sista nya blogg. På riktigt. Följ min blogg med bloglovin

/Paula

(Nikon FM, Kodak gold 200)