Paula

Därför går jag omkring med stor kalufs och väst. Det är nämligen 80-tals gasque med MKV på Morfars ikväll. Henrik har tagit bilden.

För några timmar sedan såg det ut som om någon hade mördats brutalt i min dusch. Det flöt en mörkröd sörja över hela golvet och de vanligtvis vita kakelväggarna var inte längre vita. Det var nästan lite skrämmande, fick mig att tänka på mardrömmarna jag haft om nätterna den senaste tiden. Tur att det bara var jag som färgade håret och att jag ser ut så här nu, fast mindre trött, förhoppningsvis. Jag har dessutom ätit pannkakor med hallonsylt till både lunch och middag idag, det ni. Kreativiteten flödar, inte. Ge mig inspiration, någon?

Jag drömmer sjuka drömmar varje natt. Men den jag hade här om natten slår alla rekord. Jag får kalla kårar bara jag tänker på den, även om det kanske inte låter så skrämmande när jag berättar.

Det var en dröm i en dröm och jag hade panik för att ingenting fick mig att vakna. Jag var hemma hos mormor i Rockhammar. Hennes hus var ungefär tio gånger större än vanligt. Jag var på övervåningen och någonting iakttog mig. Vet inte vad det var eller vart det befann sig, bara att det såg precis allt jag gjorde. Vit tvätt hängde från taket och jag sprang så fort jag kunde mot trappan till nedervåningen.

När jag kommit ner krockade jag med Henrik i köket. Vi gick och satte oss vid fönstret i matsalen. Ute på gården fanns en gigantisk sjö. Jag sa till Henrik att den sjön inte brukar vara där, det här är bara en dröm förklarade jag. Han har ju aldrig varit hos mormor förut. Sedan bad jag honom väcka mig från drömmen. Han tog en vit mascaraborste och trycke den mot min kind. Jag kände hur "verkligheten" flimrade till för en kort sekund men drömmen kom tillbaka lika fort. "Tryck hårdare", pep jag till med panik i rösten. Verkligheten flimrade till ännu en kort sekund.

Plötsligt sprang jag allt vad jag kunde på en grusväg. Framför mig såg jag hur en manlig gestalt flimrade till och försvann. Jag var säker på att jag aldrig skulle vakna från den här mardrömmen.

Då vaknade jag, på riktigt, i min lägenhet på gamletull. Det tog någon minut innan jag förstod att jag var vaken i den verkliga verkligheten och inte drömmens verklighet.

Jag är en sucker för övernaturliga serier. En av mina favoriter för tillfället är once upon a time som sänds på trean varje torsdagskväll klockan åtta. Så när den manliga hallåan berättade att veckans ansnitt var säsongens sista blev jag såklart jätteledsen. Vad ska jag nu göra med mina torsdagskvällar? Dricka te kanske eller vika papper, inte alls lika spännande.

Någon som har tips på andra bra serier?

Är att det blir äggvitor över som man kan baka maränger av.

Det västa med att pappa har slipat mina knivar är att jag knappt vågar använda dem längre och att jag har skurit mig på pekfingertoppen så att det svider till varje gång jag trycker på en tangent.

Den översta teckningen ritade jag för flera månader sedan. Texten som ska föreställa cigarettrök är från Long Last Penpal, en låt av Hello Saferide som jag lyssnade på minst varannan dag den perioden. Nedersta teckningen är från idag. Det är en omtolkning av ett fotografi från den här sessionen med Emma. Jag är säker på att ni kan lista ut vilket av dem.

Nu ska jag se på Bridget Jones Dagbok som går på 3:an och vräka i mig popcorn tills jag mår illa. Underbart!

Ps. På tal om att må illa. Jag har bytt ut min header. Var så trött på den förra att jag mest ville spy. Den nuvarande får vara kvar tills jag kommit på en bättre idé.

och ha med mig picknick som bullar, kakor och jordgubbssaft.

Annars funderar jag på saker som varför folk alltid står som packade sillar i främre delen av ettans buss i Jönköping, när det finns fullt av sittplatser längre bak.